Det kyliga soundet

Jag var inte speciellt förtjust i synthrocken som började blomstra i början av 80-talet. Hela grejen med new romantics kändes för mig som konstgjort, pretentiöst och verklighetsfrämmande. Några av de mera poppiga förlagorna till denna musikriktning kunde jag ändå inte låta bli att notera. Jag minns speciellt tre låtar: Motors med Airport (1978), Martha and the Muffins med Echo Beach (1980) samt Orchestral Manoeuvres in the Dark med Enola Gay (1980). Typiskt nog handlade de alla om flygplan eller krig. Kallt som stål! Och de var baserade runt synthen som fick ett eget litet soloparti eller catchigt tema i sången. När jag nu åter lyssnar på de här sångerna så är det inte utan att jag får kalla rysningar längs ryggraden.