Det var väl den brittiska gruppen Spice Girls som i slutet av 90-talet myntade begreppet girlpower. Men den artist som verkligen röjde vägen för den nya kvinnliga frigjordheten "att kunna göra sin grej oberoende av vad männen tyckte och gjorde" var nog Madonna, som slog igenom med sin andra LP 1984, Like a Virgin. Före henne var det punken i England som slog sönder begreppen manligt kvinnligt, så att kvinnor kunde göra sin grej på ett mera personligt sätt. Jag minns början på 80-talet när kvinnliga soloartister steg ut med låtar som levde på sina egna villkor. Kim Wildes smått förkylda röst, när hon sjöng om sina Kids in America 1981, den tuffa gruppen Bow Wow Wow (lanserad av Pistolsgrundaren Mc Laren) med hiten I want candy samma år, Cindy Lauper med Girls just wanna have fun 1983, I eat cannibals (Toto Coelo), 1983 och den fantastiskt positiva LP:n Walking on sunshine med Catherina and the Waves från samma år. Så kom då Madonna med sin sexuella revolution (minst av samma dignitet som Princes eller Michael Jacksons) och mycket mera betydelsefull för många flera flickor, som nu såg att det gick att uttrycka sig som kvinnlig popartist. Två artister inte att förglömma var även brittiska Bananarama (Robert De Niro`s waiting, 1984) och amerikanska Bangles (Walk like an egyptian, 1986).