Det var min kusin som gillade James Chance & The Contortions. Han var lite inne på New York-funk på 80-talet, och bandade då LP:n Buy från 1979 åt mig. James Chance alias James White alias James Siegfried är eller var en galen saxofonist, som bildade punk-jazz-funk-bandet Contortions i The Big Apple. Musiken består av en rytmisk stötig röra som vrider sig framåt likt en man med svåra magsmärtor. Det är ett hetsigt driv i bas- och trumsektionen, men det är James Chance på sax och skrik som är solisten. Saxofonen kvider och gnäller i de här låtarna, och det gör sångaren också. Ganska så depraverat får man väl lov att säga - sätt allting på en stökig nattklubb någonstans nära Broadway, så har man väl nästan bilden klar för sig. Musiken har kommit att heta No Wave - fråga mig inte varför. Intensiteten har åtminstone lånat rätt mycket från James Brown. Minns inte att jag skulle ha lyssnat så mycket på den här kassetten - tyckte det var för svårt för mig. Låten Contort Yourself (ungefär Vrid dig själv) minns jag dock. Månne inte svenskfinlands egen funk-master och nattdjur Sam Huber (och hans Eternal Erection) lånat mycket från den här musiken? Det sägs att ingen av hans konserter började innan midnatt. Då vanliga människor har gått och lagt sig.