A-sida: Getsemane
B-sida: Genesarets sjö
Blev glad när jag hittade Kjell Höglunds Genesarets sjö från 1984 på You Tube. Det var en sådan där låt som man hörde i förbifarten på radion, och orden "Det blåser på Genesarets sjö" bet sig fast. Man tyckte nog att hela låten var lite konstig, och galenhetsstämpeln blir ännu tydligare, när man hör den i sin helhet med text och allt 36 år senare. Men gränsen mellan galenskap och genialitet är som bekant knivskarp. Han måste ju ha varit lite av en musikalisk enstöring däruppe i Östersund när han skrev den här låten. Varför han har med det bibliska motivet får jag inget grepp om, när låten kanske i själva verket handlar om en konstutställning på något som heter Gallerie Bleau. Och den över sex minuter långa låten får ju sedan närmast episka proportioner när berättarjaget ger sig ut på en flygtur och jag vet inte vad. Det känns ändå som om det är Kjell Höglunds egen personliga uppgörelse med något obearbetat som får komma till tals i låten, för skrattet sätter sig hos lyssnaren i vrångstrupen, och man slussas med i låtens suggestiva tempo. Den har en trallvänlig melankolisk loop som fångar lyssnaren och för framåt. En pärla som gläntar på dörren till de galet personligt prosaiska berättande singer/song-writers som idag blivit legio inom musiklivet. Att både Lars Winnerbäck och Eva Dahlgren gjort sin version av låten säger ju sitt.
