I lördags besökte jag Solna skivmässa, som är Skandinaviens största. Och även om jag fick ägna varenda minut i fyra timmars tid till att bläddra igenom travar fyllda med vinylsinglar, så blev det stressigt på slutet. Jag hann helt enkelt inte med de 600 metrarna med skivor. Ändå hittade jag närmare tjugo skivor från perioden 80-85 av värde för mig. Kontakten med andra skivsamlare och -köpare var minst lika givande som själva letandet. En landsman hade symptomatiskt nog inte tillräckligt pengar för den Melrose-singel han köpte, men fick den ändå. Han berättade för mig att trummisen nyligen dött och att bandet därför upphört. En annan försäljare intygade att han kände till det åländska hårdrockbandet Limelight, och när det blev stressigt på slutet fick jag en skivlista av en man, för att kunna bläddra igenom hans skivor snabbare. Det gav mig ytterligare ett par singlar. Han berättade även att han lämnat de allra dyrbaraste skivorna hemma: punkbandet Missbrukarna för 800 euro var en av dem. Så mitt tips till den som någon gång vill besöka Solna skivmässa är: var där när det startar klockan 10 på morgonen och ända till det bittra slutet sex timmar senare.