Det är en tidig sommarmorgon i juni någon gång runt 1980 som jag börjar min promenad uppe i Vasastan. Jag sitter vid Karlberg medan stan och morgonsolen får rosa färg. Plötsligt hör jag Robert Broberg och några sena nattsuddare komma paddlande på kanalen söderifrån i riktning norrut. "Vilket håll är vi på väg åt?" ropar de glatt (Stan är full av vatten, 1981). Jag vandrar sedan genom Östermalm ner mot Kungsträdgården. På Birger Jarlsgatan klagar Oledudon Adebayo över de många raggarna som förpestar omgivningen där (Helldriver, Zion Steppers, 1980). Vid Stockholms ström är luften lättare att andas. "Att sitta här och fiska måste va en önskedröm", påstår Aston Reymers Rivaler, när jag frågar dem om det nappar (Stockholms ström, 1980). Glad i hågen går jag vidare, genom Gamla stan och in på söder. På Folkungagatan ser jag Eva Dahlgren skynda sig igenom folkmassorna. Hon säger att hon är ett sommarbarn i stan, och nu är det bara halva sommarn kvar (Sommarbarn, 1981). Jag tar en kaffe på Hornsgatan, går på bio, och märker att det redan är natt när jag kommer ner till Zinkensdamm. Här går Ulf Lundell och undrar var han vart. Han bjuder på en öl i Tantolunden, innan han vandrar vidare (Rom i regnet, 1979).