Musik har alltid varit min ryggrad och luften som jag andas. När du inte fått ett jobb som du velat ha eller när någon sagt något sårande, då hjälper musiken. Elvis sade redan -61: "The man who can sing if he doesn`t got a thing/ He`s the king/ Of the whole wide world." Musiken är den introvertas hämnd. "Jag kan inte ändra på världen, men jag kan ändra världen i mig" (Rejoice, U2, 1981). I det yttre spelet kommer du alltid att förlora, såväl på det personliga som på det principiella planet, för det är inte du som stiftar lagarna eller skapar det rådande kulturklimatet. "It`s a hard world to get a brake in/ All the good things have been taken", sjöng Animals -65. Du kan kämpa på i motvind, men det kommer att slå tillbaka mot dig själv. "I fought the law, but the law won" (Clash, 1977). Då kan man undra vad det egentligen spelar för roll att världen ser ut som den gör, när man har musiken. Musiken i sig kan åstadkomma förändring genom att du har tillgång till den, genom att den spelas. "Keep on pushin`´til it`s understood/ And this badlands start treating us good" (Badlands, Springsteen, -78). Musik talar tyst till dig, är din vän när andra sviker, den vägleder och stärker dig. "Men du kan aldrig hindra mig från att strypa dig/ I min fantasi (Ola Magnell, -81). Musiken är som en gudstro som ingen pratar om, din egen subjektiva tro, din egen privata bilderbok. "Nej, jag släpper aldrig nyckeln till min egen bilderbok (Björn Afzelius, 1980). Så det gäller att man väljer dina strider. Eller så inte strida alls. Man har ju ändå sin tröst i musiken.