A-sida: Slå mej med din rytmenpinne (Med Aston Reymers Rivaler)
B-sida: Gamla stan (Med Aston Reymers Rivaler)
På mitten av sjuttiotalet fanns det väl bara en artist som kunde sjunga om fotsvett eller sexuella avvikelser och det var Frank Zappa. Med nya vågen kom den artisten att heta Ian Dury. Han skrev om drog- och sexberoenden, sin egen poliosjukdom som gjort honom spastisk och handikappad, och så 1978 om njutningen av att få smäll med en träpinne på bara skinkorna. Vår finska motsvarighet heter M.A. Numminen, som gjorde en egen översättning av Durys "Hit Me With Your Rhythmstick" till svenska. I Aston Reymers Rivalers tappning från 1983 blir M.A:s cover bättre än originalet. T.ex. raden "slå mig med din rytmenpinne/ slå mig både svensk och finne" är helt suverän. I Gamla stan släpper Tony Ellis loss riktigt ordentligt både textmässigt och musikaliskt. Skön musik för sena november!
