A-sida: Saeta
B-sida: Vegas
Nicos singel från 1981 tar en tillbaka till en tid när allt var så mycket enklare och klarare. Hon sjunger som en mörk gudinna från en källare någonstans i Lou Reeds sjuttiotals-Berlin, när öst var öst och väst var väst. Med sin mörka stämma berättar hon en historia som inte finns tillgänglig på sociala medier, utan endast i en skivaffär. Man lyssnar gärna till Nicos stämningar, för de känns äkta. Det är rock i grunden, men soundet är något alldeles eget. Och allt ska ut, utan krusiduller, eller filter. Sådan här musik är det lätt att gilla.
