Det är en tidig sommarmorgon i juni någon gång runt 1980 som jag börjar min promenad uppe i Vasastan. Jag sitter vid Karlberg medan stan och morgonsolen får rosa färg. Plötsligt hör jag Robert Broberg och några sena nattsuddare komma paddlande på kanalen söderifrån i riktning norrut. "Vilket håll är vi på väg åt?" ropar de glatt (Stan är full av vatten, 1981). Jag vandrar sedan genom Östermalm ner mot Kungsträdgården. På Birger Jarlsgatan klagar Oledudon Adebayo över de många raggarna som förpestar omgivningen där (Helldriver, Zion Steppers, 1980). Vid Stockholms ström är luften lättare att andas. "Att sitta här och fiska måste va en önskedröm", påstår Aston Reymers Rivaler, när jag frågar dem om det nappar (Stockholms ström, 1980). Glad i hågen går jag vidare, genom Gamla stan och in på söder. På Folkungagatan ser jag Eva Dahlgren skynda sig igenom folkmassorna. Hon säger att hon är ett sommarbarn i stan, och nu är det bara halva sommarn kvar (Sommarbarn, 1981). Jag tar en kaffe på Hornsgatan, går på bio, och märker att det redan är natt när jag kommer ner till Zinkensdamm. Här går Ulf Lundell och undrar var han vart. Han bjuder på en öl i Tantolunden, innan han vandrar vidare (Rom i regnet, 1979).

A-sida: Happy Song

B-sida: Nobody To Love

Jag vill önska alla läsare ett gott nytt år med The Nips singel från 1981 Happy Song, och hoppas att 2026 blir ett bättre år än det gångna speciellt vad gäller freden i Europa. Orden "I got no reason for laughing/ I got no reason to cry/ I got no reason for living/ I got no reason to die" får väl sammanfatta vad Shane sjunger om här. Och låten är verkligen glad och positiv. B-sidan är ännu bättre. (Nästan årets låt). Eftersom jag inte har någon att älska, så går jag hellre hem, sjunger han. Den enda jag vill älska är du! Mycket bra! Singeln är producerad av Paul Weller. 

Min årliga rapport från utgivningen på det oberoende skivbolaget Comedia upptar en lista med tidigare kända artister. I april gav Jan Hammarlund ut en singel, där han tolkar Pete Seeger och Kaya Åhlander (Jag har träffat Kaya då hon under 00-talet kom till Kotka med sin kör och vi hade en gemensam sits med dem). I maj följde han upp detta med en ny singel, som han gjorde tillsammans med Turid. I april gav också skivbolaget ut en EP med unika inspelningar med trubaduren Fred Åkerström. I samarbete med hans familj har Comedia digitaliserat något av Thorstein Bergmans låtmaterial. Det gavs ut i maj, samtidigt med Bergmans tolkningar av Hank Williams. Thomas Di Leva har varit aktiv under året. Singeln Bra! släpptes i maj. Ett engelskt/ svenskt album Jag är du/ I am you kom i juni på hans eget skivbolag "Spaceflower". Och så den stora hitten Kärleken är kung, som singel i augusti, jämte musikvideo. Den kom från albumet När änglar dör, som släpptes samma månad. En singel med titelspåret från albumet kom i oktober. Under året har också det Gävlebaserade bandet Vittring släppt en skiva med låtar som hyllar den tidiga Magnus Uggla.

Jag vill önska alla mina läsare en god jul med denna lista på julsånger som avviker från temat på hur julsånger bör låta:

1. Put Christ Back Into Christmas (Billy Bragg, 2025)

2. Nu släckas tusen människoliv (Ebba Grön, 1983)

3. Det är inte snön som faller (Anders F. Rönnblom, 1984)

4. Christmas Card From A Hooker In Minneapolis (Tom Waits, 1978)

5. Happy XMas (War Is Over) (John Lennon & Plastic Ono Band, 1975)

6. Do They Know It`s Christmas? (Band Aid, 1984)

7. Fairytale Of New York (Pogues, 1988)

8. Home By Christmas (Good Evening Manchester, 1991)

9. På juledan (Danielsson & Pekkanini, 1983)

10. Merry Christmas (I Don`t Want To Fight Tonight) (Ramones, 1989)

A-sida: (Si si) Je suis un rock star

B-sida: Rio de Janeiro

I trettio år var Bill Wyman basist i Rolling Stones. Den här singeln släppte han under den tiden. På s. A använder han sitt kändisskap på någon flummig brasilianska som han plockar upp ur fontänen på Trafalgar Square. Han skryter här med att han är rockstjärna, i en halvmedioker låt i sambatakt. På B-sidan fortsätter det brasilianska temat, genom att Bill Wyman räknar upp ett antal klichéer som är förknippade med staden. Refrängen lyder: "Huh, huh, Rio de Janeiro/ It`s the gateway to South America." Inte bra! Singeln kom 1981 och Stray Cats trummis Slim Jim Phantom medverkar på Rio-låten.

A-sida: Aldrig

B-sida: Blått ljus (dansmix)

Det här är min favorit Peter Ericsons första singel från 1983. Jag gillar det suggestiva suget i låtarna, och det mörka stråket i texterna. De landskap som Peter Ericson rör sig i verkar vara de mörka förbjudna hamnkvarteren. Alltid tycks han vara på jakt efter någonting. Där är han väl både allmänmänsklig och personlig. Lite som en dagslända som är medveten om att stunden aldrig kommer igen. Jag vet inte om han redan på den här tiden hade samarbetat med Anders F. Rönnblom, men sången påminner om dennes. 

Jag har turen att få jobba på ett ställe där det finns mycket musik. Om man bläddrar igenom den mapp där all musik finns sammanställd så hittar jag många låtar som jag skrivit om på något sätt här på min blogg. Ett urval av dessa låtar är: Another Brick In The Wall (Pink Floyd), Autumn Leaves, Ballroom Blitz (Sweet), California Dreamin`(The Mamas and the Papas), Do You Really Wanna Hurt Me (Culture Club), Flickan och kråkan (Mikael Wiehe), God Save The Queen (Sex Pistols), Heart Of Gold (Neil Young), I Love Rock`n Roll (Joan Jett and The Blackhearts), Juanita (Björn Afzelius), Kung av sand (Gyllene Tider), My Way, Påtalåten (Ola Magnell), Seasons In The Sun, Sir Duke (Stevie Wonder), The Universal Soldier, This Is My Life (Gasolin), Tom Dooley, Up Around The Bend (CCR), Veronica (Cornelis), Vintersaga (Monica Törnell), We Shall Overcome, Wind Of Changes (Scorpions) och Ännu doftar kärlek (Marie Fredriksson). Då får ni gissa var jag jobbar!

Sida A: Gary Nilsson, I love you

Sida B: Birdman

Lyxorkestern är Underjordiska Lyxorkestern efter 1983 och det här är bandets enda singel. Det här är new wave från Skåne med Henrik Venant som bandets frontalfigur. Titlarna är på engelska, men texterna på svenska. De båda sidorna låter i stort sett likadant. Men så är det väl med den extremt konstnärliga musik som gjordes i Lundatrakten vid den här tiden. Men där jag gillade underjordiska, så lämnar det här mig kall. Litet av drivet och energin från tidigare har här gått förlorat. Jag bryr mig inte ens att ta reda på vem Gary Nilsson är.

Jag fick via en chat på Tender Hearts, där jag är medlem, veta att radiostationen 88.5 FM i Kalifornien spelar två timmar Bob Dylan varje söndag kl 19-21 (9-11 Pacific time). Programmet heter The Dylan Hours och kan avnjutas online. Du loggar in med följande länk: www.thesocalsound.org/. Jag lyssnade på programmet igår för första gången, då temat var änglar. Det var ett behagligt program som presenterades initierat av Lisa Finnie. Låtar jag kände igen var Farewell Angelina, Gates of Eden, From A Buick 6, Sara, Hark The Herald Angels Sing, Just Like Tom Thumb`s Blues, Jokerman och O Little Town Of Betlehem. Typisk Dylan så sjöng han många nya versioner av originalmelodierna. Om du gillar Dylan, så lyssna gärna!

A-sida: Inga pengar, ingen mat

B-sida: Ett steg närmre

Skanstull är ett rätt så legendariskt 80-tals-stockholmsband, som spelade poppig reggae-ska i början av 80-talet. Jag hade deras LP Skanstull nästa, men vet inte vad jag gjorde av den. Inga pengar, ingen mat är just en sådan låt som man tror att man hört förut någonstans. Den fastnar direkt. Duke Adebayo är med och sjunger på den. Ett steg närmre är lite proggigare, men ändå tidstypisk. Jag gissar att Skanstull var ett suveränt live-band. Den här singeln är från 1980.